NASA väljer PRIMA, ett infrarött teleskop planerat till 2033

Fakta

Den 23 september 2026 meddelade NASA att man valt PRIMA (PRobe far-Infrared Mission for Astrophysics) som det allra första uppdraget i en ny kategori, ”Probe Explorers”. Teleskopet ska skjutas upp 2033, för ett uppdrag som planeras pågå i fem år.

PRIMA har en huvudspegel av aluminium på 1,8 meter, som aktivt kyls till omkring 4,5 kelvin, alltså omkring −268,6 °C. Två instrument ska installeras: en kamera, PRIMAger, och en spektrometer, FIRESS, som delar upp ljuset för att identifiera vad det består av. Tillsammans ska de observera våglängder mellan 24 och 235 mikrometer, i fjärran infrarött.

Kostnaden för uppdraget har ett tak på 1,2 miljarder dollar, uppskjutning och kostnader utanför projektet ej inräknade. NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) leder uppdraget, tillsammans med centren Goddard och Marshall. Sju partnerorganisationer deltar, däribland CNES för Frankrike, liksom den italienska, tyska, kanadensiska, sydkoreanska, japanska och brittiska rymdorganisationen. Max Planck-institutet för astronomi ska till exempel leverera två styrbara speglar som justerar instrumentens synfält. PRIMA går nu in i fas B, den preliminära konstruktionsfasen.

Bakgrund

Kategorin Probe Explorers rekommenderades 2021 i de amerikanska astronomernas tioårsöversikt, Astro2020. Den ska fylla tomrummet mellan de allra största observatorierna, som James Webb-teleskopet, och de små uppdragen. I oktober 2024 hade NASA finansierat två konkurrerande studier, på 5 miljoner dollar vardera: AXIS, ett röntgenobservatorium, och PRIMA. Kostnadstaket låg då på en miljard dollar, med uppskjutning 2032.

Fjärran infrarött ljus absorberas nästan helt av jordens atmosfär: det måste därför observeras från rymden. Det senaste rymdobservatoriet som klarade det, Europeiska rymdorganisationens Herschel, slutade fungera 2013. NASA använde visserligen det infraröda teleskopet Spitzer fram till 2020, men det flytande heliumet som kylde dess instrument tog slut redan 2009: dess detektorer för de längsta våglängderna var då inte längre tillräckligt kalla för att observera. Ett sådant teleskop måste dessutom vara mycket kallt, eftersom dess egen värme annars skulle stråla i just dessa våglängder och blända detektorerna.

Därför spelar det roll

Fjärran infrarött ljus tränger igenom de stoftmoln som döljer stjärnornas födelse och de svarta hålens tillväxt i galaxernas centrum. PRIMA ska hjälpa till att förstå hur galaxerna har utvecklats, hur stoft och tunga grundämnen har samlats i universum, hur planeter bildas och till och med var jordens vatten kommer ifrån.

Tack vare sin kylda spegel blir teleskopet betydligt känsligare än sina föregångare. Enligt University of Maryland kommer PRIMA vid vissa våglängder att kunna göra observationer lika djupa som Herschels upp till sex tiopotenser snabbare, alltså en miljon gånger så fort. ”Det är sällsynt att ett instrument som tas i drift är flera tiopotenser mer kapabelt än det som kom före. Redan en faktor 10 är sällsynt. Flera tiopotenser är nästan aldrig sett”, säger Sylvain Veilleux, professor i astronomi vid University of Maryland och ansvarig för PRIMA:s vetenskapliga arbetsgrupp om aktiva galaxkärnor.

Arkivanteckning

• Valt den 23 september 2026, uppskjutning planerad till 2033 för ett femårigt uppdrag.
• Spegel på 1,8 m som kyls till omkring 4,5 K; kostnadstak på 1,2 miljarder dollar, exklusive uppskjutning.
• Första rymdobservatoriet för fjärran infrarött sedan Herschel (2009–2013).